10/10-16 Barriärrevet
Klockan ringde 5.50 och det var bara upp och hoppa, äta frulle och smörja kroppen för l 6.45 kom bussen och hämta oss utanför hostlet. Blev en busstur upp till Port Doglas där vår båt mor Barriärrevet gick ut. Thomas och Nicko slog sig sällskap med oss på turen. Vi stannade vid första revet vid ca 11-tiden och snorklade runt där i ca 1,5 timme. Efter det åkte båten till ett annat ställe och där blev det även lunch, välbehövligt och gott! För mig blev det potatissallad, rostbiff, kyckling och skinka. När allas magar var fulla så åkte vi vidare mot det sista revet. Först stannade båten på ett ställe med ganska mycket vågor och släppte av dykarna, sedan åkte båten några 100- meter bort och vi snorklare fick hoppa i. Men där var det så strömt så det var inte ens kul att snorkla, man såg inget och kunde inte ta sig någonstans.
jag är faktiskr lite besviken på Barriärrevet, jag visste att det håller på och dör och inte har några färger men att det skulle vara så här hade jag aldrig trott. Bilderna under ljuger inte, det är inga färger i vattnet och man ser på fiskarna att de är lite olyckliga och även saknar färg. Jag kan ju jämnföra med hur det var i Egypten när jag var där och snorklade för 10 år sedan, det var fantastiskt och bilderna jag hade sett innan kunde slänga sig i väggen. Där var det färgglatt, liv, massa fiskar, som i Hitta Nemo. Men här i Barriärrevet är det dött.. Folk här tycker det är fantastiskt och även de jag åkte med, men jag är inte imponerad. Jag är mer chockad och ledsen över att se hur vårat hav håller på att försvinna.
Efter sista revet var det tillbaka till Port Doglas och därifrån hem igen. Grabbarrna blev allt segare och segare och både jag och Beda trodde det berodde på att de inte hade fått rökt på hela dagen. Men när jag frågade Nicko på skoj om han var sjösjuk eftersom han kollat mot horisonten hela dagen så sa han att han verkligen hade att åka båt, eftersom han alltid blev så sjösjuk, stackarn! Väl framme i land skulle Beda köpa massa sovunier så vi fick vänta in henne i ca 30 min under tiden hon sprang runt i butiken, haha! Sen blev det hemåt och jag sov hela bussresan medans jag laddade över alla filmer från videokameran till telefonen. När vi var framme och jag kollad epå bilderna så såg jag att alla var suddiga så ska försöka fixa någon inställning som kan ha blivit fel. Kvällen avslutades med att vi satt och pratade på hostlet och att Joost kom dit med sina svesnka vänner. Var bara tvungen att grabba tag i Denvers tvilling och visa honom bild, och hjälp vilken chock han fick! "det där rä ju typ jag ju!!" haha så kul!
Dagen avslutades med lite kortspel och massor av skratt.
jag är faktiskr lite besviken på Barriärrevet, jag visste att det håller på och dör och inte har några färger men att det skulle vara så här hade jag aldrig trott. Bilderna under ljuger inte, det är inga färger i vattnet och man ser på fiskarna att de är lite olyckliga och även saknar färg. Jag kan ju jämnföra med hur det var i Egypten när jag var där och snorklade för 10 år sedan, det var fantastiskt och bilderna jag hade sett innan kunde slänga sig i väggen. Där var det färgglatt, liv, massa fiskar, som i Hitta Nemo. Men här i Barriärrevet är det dött.. Folk här tycker det är fantastiskt och även de jag åkte med, men jag är inte imponerad. Jag är mer chockad och ledsen över att se hur vårat hav håller på att försvinna.
Efter sista revet var det tillbaka till Port Doglas och därifrån hem igen. Grabbarrna blev allt segare och segare och både jag och Beda trodde det berodde på att de inte hade fått rökt på hela dagen. Men när jag frågade Nicko på skoj om han var sjösjuk eftersom han kollat mot horisonten hela dagen så sa han att han verkligen hade att åka båt, eftersom han alltid blev så sjösjuk, stackarn! Väl framme i land skulle Beda köpa massa sovunier så vi fick vänta in henne i ca 30 min under tiden hon sprang runt i butiken, haha! Sen blev det hemåt och jag sov hela bussresan medans jag laddade över alla filmer från videokameran till telefonen. När vi var framme och jag kollad epå bilderna så såg jag att alla var suddiga så ska försöka fixa någon inställning som kan ha blivit fel. Kvällen avslutades med att vi satt och pratade på hostlet och att Joost kom dit med sina svesnka vänner. Var bara tvungen att grabba tag i Denvers tvilling och visa honom bild, och hjälp vilken chock han fick! "det där rä ju typ jag ju!!" haha så kul!
Dagen avslutades med lite kortspel och massor av skratt.